Tillgänglighet ≠ Overlay: när ett formulär inte går att fylla i med skärmläsare

Ett fält kan vara tydligt visuellt men bara läsas upp som ”redigeringsfält”. Utan en kopplad etikett vet personen inte om det gäller namn, e-postadress eller telefonnummer.

Varje kontroll behöver ett tillgängligt namn och vid behov en korrekt kopplad HTML-etikett. Obligatoriska fält och förväntade format ska förklaras i förväg; platshållartext ersätter inte en etikett.

Tabb ska flytta fokus mellan kontroller i logisk ordning. Väljare, kryssrutor, knappar och kalendrar måste fungera utan mus, med synligt fokus och utan oväntade hopp.

En röd ram förklarar inte felet. Beskriv det i text, koppla meddelandet till rätt fält och låt användaren rätta utan att förlora uppgifter. Dynamiska felmeddelanden bör läsas upp på rätt sätt.

Vid köp och viktiga ärenden bör det vid behov gå att granska och bekräfta uppgifterna. Skicka-knappen behöver ett tydligt namn och resultatet ska meddelas tillgängligt.

WCAG 2.2 tar upp etiketter och instruktioner (3.3.2), identifiering av fel (3.3.1), kontrollernas namn, roll och värde (4.1.2) samt tangentbordsanvändning (2.1.1). Verklig funktion måste testas.

Blind Reader kan förklara sidans syfte, hjälpa till att hitta formulär, stödja navigering och röstinteraktion. Verktyget gör också riktade automatiska korrigeringar, bland annat för hur obligatoriska fält annonseras. Det kompletterar välbyggda formulär.

Fyll i formuläret med tangentbord och NVDA, VoiceOver eller en annan skärmläsare. Kontrollera fälten, framkalla ett fel, rätta det och bekräfta att formuläret skickas. Om ett steg misslyckas finns ett hinder kvar.

• W3C WAI — Forms Tutorial
• W3C — WCAG 2.2, Labels or Instructions (3.3.2)
• W3C — WCAG 2.2, Error Identification (3.3.1)
• W3C — WCAG 2.2, Name, Role, Value (4.1.2)

Ett formulär är tillgängligt när personen kan slutföra uppgiften, inte bara när formuläret syns.

Del 18 · Tillgänglighet ≠ Overlay